Här kommer man hem från en slitsam dag på det lilla IP-jobbet. Man har slitit på sitt manus tillsammans med BG2 och kan inte tänka på annat än den sköna mjuka sängen. Sen kommer man på, hmm, man kanske borde dusha? Man dushar, nu halvsovande...

Men å, nu får jag sova! Kommer på att jag lovade att skriva ut 12 ex av vårt manus till imorrn. Jag sätter mig dåsig vid datorn och trycker på: Skriv Ut! Tänker att dehär går ju fort... FEL! 16 sidor gånger 12 ex plus en seg skrivare lika med: går inte fort!

Tänker, jaja, jag kan lika gärna gå och blåsa håret sålänge så är det nog klart när jag är tillbaka... FEL! 16 sidor gånger 12 ex plus seg skrivare lika med inte klart när man har blåst håret!

Tänker hmm, kanske ska byta lakan i sängen eftersom att dom är nästintill radioaktiva. Nej, orkar inte, ber snällt min kära mor som skuttar in i mitt rum och viftar på sitt trollspö, så vips var där nya, icke miljöfarliga lakan.

Manusen klara?... FEL!

 Vid denna tidpunkt är jag så trött att jag nästan hoppar ut igenom fönstret bara för att se om jag kan flyga, för då vore det ju förmodligen en dröm och då skulle jag vara nöjd.

Just nu i detta ögonblick sitter jag och tittar på när sidorna sakta, sakta föds och skjuter ut ur skrivaren. Jag har nu upptäckt att skrivaren hånar mig! När den skriver ut låter det: Inte, klar, du, ska, dö, inte, klar, inte klar...

KLAR! I CANT BELIVE IT!!!!

Nu kan jag sova! Vänta! Ooo the horror, jag måste häfta ihop dom!!!!

Om jag inte skriver mer vill jag att ni ska veta att jag dog som en lyklig kvinna som trodde att hon kunde flyga.

//Buller å bång, är en ballong!